| Reserapport från världens andra nationalstadspark hösten
2001 |
Klicka på miniatyrbilderna så kan du se dem i större
format.
|
|
Tavastehus, som ligger c:a 10 mil norr om Helsingfors, har mycket långa
anor att falla tillbaka på. Arkeologiska fynd visar på att
trakten var befolkad redan under forntiden.
|
 |
|
Tavastehus nationalstadpark ligger kring sjön Vanajavesis stränder norr
om stadskärnan. Tavastehus slott med omliggande armébaracker och fängelse,
idag museer, tillsammans med de gamla trähus i empirestil och parkerna
kring sjön är den kulturella kärnan av parken. Stadens industriella historia
finns också representerad. Varikonniemi, där utgrävningar ägt rum, och
den engelska parken som skapades på 1840-talet, är till häften naturområden
i norr och gränsar till det stora statligt ägda Aulanko-reservatet. På
andra sidan Aulanko finns delar med gammal sommarstugebebyggelse och i
norr Kistula herrgårdsmiljö. För närvarande sysslar staden med skötsel
och användningsplaner och det sköts av respektive huvudman(stat/stad).
Så småningom kommer guidning att ske i ett samarbete mellan staden och
staten. Då det är staden som gjort ansökan om att bilda en nationalstadspark
tar staden därför hand om helheten.
|
 |
|
Den gamla oxvägen från Åbo till Tavastehus är en av de urgamla huvudvägarna
i Finland. Den användes av köpmän, pilgrimer, bönder och soldater redan
under vikingatiden. Vägen är idag markerad med vägskyltar med ett brunvitt
oxhuvud. Oxvägen var en viktig led tills den första järnvägen förenade
Tavastehus med Helsingfors 1862.
Tavastehus befolkades redan under den senare delen av järnåldern. Svenskarna
började bygga en försvarsborg på 1100-talet och den byggdes på under fem
århundraden. Staden har en lång tradition som militärstad och de tidigare
fabrikerna för tillverkning av militärkläder tillverkar idag sportkläder.
Kronans bageri låg tidigare i staden.
|


|
|
Generalguvernör Per Brahe grundade staden 1639 kring Borgen. Då Gustav
III , konung av Sverige-Finland flyttade staden bad Tavastehusborna om
hjälp till ett nytt kyrkobygge. Gustav III lät sin hovarkitekt, fransmannen
Louis Jean Desprez rita en kyrka vars förebild var Pantheon i Rom. Tavastehus
kyrka kallas "Nordens lilla Pantheon" och är en av Finlands
viktigaste byggnader i gustaviansk klassicism. Gustav III hade planer
på att låta bygga liknande rundkyrkor i stil med Pantheon i Stockholm
och i Kemi men dessa planer fullföljdes inte.
Tavastehus blev ett viktigt utbildningscentra med berömda skolor. Jean
Sibelius föddes i staden och tillbringade sina första 20 år där. Sibelius
födelsehus är idag ett museum där man även ger konserter.
|
 |
|
Aulankos rekretationsområde skapades under 40 år (1883 -1926) av överste
Hugo Standertskjöld, som blivit förmögen på att sälja vapen till Ryssland.
Standertskjöld var på sin tid stadens störste arbetsgivare och grundade
en skola för sin anställdas barn. Skolbyggnaden skall bli nationalstadsparkens
informationscentrum och Naturskola. Parken innehöll en mängd utländska
trädsorter som nu i det närmaste försvunnit. Svandammen och Skogstjärnen,
som restaurerats, finns kvar liksom två av de ursprungligen 11 romantiska
paviljongerna bl.a. Lyckans tempel. Likaså en stenruin där man idag
spelar teater för barn under somrarna. Standertskjölds gäststuga från
1930-talet är idag ett vackert beläget hotell i privat ägo medan parken
tillhör staten. Ett observationstorn i sten reser sig 155 meter ovanför
havsytan och 75 meter ovanför Aulankosjön. Tornet har idag restaurerats
med hjälp av fångar på frigång. Utsikten från tornet är vidunderligt vackert
och det är lätt att förstå Jean Sibelius, som hade detta område i tankarna,
när han skapade det mäktiga eposet Finlandia.
|
 |
|
Enligt min guide, lantmätare Jaakko Välimaa från Tavastehus stad och initiativtagare
till bildandet av Tavstehus nationalstadspark, föreligger planer på att
inkludera Ahvenisto och Hattelmala åsarna från istiden i nationalstadsparken.
Isblomma –anemona patens- heter på svenska nipsippa och finns i området.
Där finns fågelsjöar och sankmark som är värda att bevaras.
Anita Lalander
En faktasammanställning över Tavastehus nationalstadspark finns
här.
|
Sidan är upprättad 2001-11-14.
|