ALBANO, NORRA DJURGÅRDEN

Förbundet har avgett ett samrådsyttrande över ett detaljplaneförslag för en del av Albano vid Björnnäsvägen. Planförslaget innehåller ett studentbostadshus i fyra våningar i U-form med basen vid Björnnäsvägen. Lägenheterna nås via långa loftgångar längs fasaderna. Ett smalt parkstråk redovisas längs Värtabanan och ett förslag till ny lokalgata till Albanova med viadukt över Värtabanan visas öster om studentbostadshuset. Förbundet anser att förslaget innebär intrång i det historiska landskapet på grund av den stora byggnadsvolymen och att det innebär skada på det historiska landskapets kulturmiljö på grund av byggnadens volym, utformning och arkitektur.

Enligt Förbundets mening bör byggnaden delas upp i fler byggnadskroppar och trappas av nedåt järnvägen i enlighet med vad som tidigare föreslagits i stadsbyggnadskontorets program för Albano, samt utföras helt i tegel för att ansluta till den byggnadstradition som finns i Kräftriket m fl områden längs Brunnsviken. Förbundet anser vidare att en ny användning som bostäder inte kan införas enligt förarbetena till lagen om Nationalstadsparken samt att det är olämpligt med bostäder i ett område som saknar alla former av samhällsservice under överskådlig tid utöver kollektivtrafik.

Det planerade gröna stråket på ömse sidor järnvägen anser Förbundet bör breddas till ca 100 m och anges i sin helhet som park- eller naturområde för att förbättra sambandet mellan Brunnsvikens gröna strandområden och naturområdet i Lilljansskogen. Förslaget till ny gatuförbindelse till Albanova m m bör enligt Förbundet utgå och detaljplaneläggas då förändringar blir aktuella för området söder om järnvägen. Förbundet framhåller slutligen att det är mycket olämpligt att detaljplanelägga ett mindre delområde inom Albano innan större klarhet nåtts över hur och när området i övrigt ska användas och utformas och att planarbetet därför bör avvakta den kommande fördjupningen av stadens översiktsplan för Nationalstadsparken.
Ulf Sandell

BARRIÄREFFEKTERNA AV STORA VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR SES ÖVER I STORSTADSREGIONERNA STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ

Banverket och Vägverket fick i samband med regeringsbesluten om de senaste långsiktiga nationella väg- och banhållningsplanerna i uppdrag att till den 30 april 2005 utforma program för att åtgärda de mest väsentliga barriärerna för friluftsliv och biologisk mångfald.
I samband med detta arbete inbjöd Vägverket och Banverket till två workshops för att diskutera vilka bedömningsgrunder som skulle tillämpas och också göra prioriteringar över vilka vägområden som var särskilt angelägna att åtgärda.
För Stockholmsregionen rådde en total samstämmighet över vilka väg- och järnvägsområden som var mest angelägna att åtgärda.
En lista upprättades på de 12 mest angelägna projekten runt Stockholm och överst på listan finns tre områden som berör nationalstadsparken.
De är:
1. E4/Igelbäckens kilområde. En väglängd på ca 2 km. Här passerar idag i genomsnitt 94 000 bilar per dygn. Området berör både järnväg och motorväg.
2. E 18/ Norra Djurgården. En väglängd på 1,5 km. D.v.s vägsträckan genom Vetenskapsstaden i Frescati upp till Ålkistan. Här passerar i dag ca 49 000 bilar per dygn.
3. Bergshamraleden. En vägsträcka på 500m som utgör barriär mellan Ulriksdalsområdet och Brunnsvikenområdet. Antalet bilar idag som passerar här är 52 000 bilar.
Lars Gunnar Bråvander

NORRA STATION - REMISSVAR

Förbundet för Ekoparken lämnade den 4 maj till Stockholms stadsbyggnadskontor och stadsarkitektkontoret i Solna sitt remissvar på programunderlaget för Norra Stationsområdet. Nedan följer en sammanfattning av förbundets svar.

Allmänt
FFE anser att programmet för området i stort är bra upplagt, men att det inte lever upp till sin ambition att "tjäna som underlag för ett samordnat samråd enligt PBL avseende program för detaljplan". Riksintressena är t.ex. inte närmare beskrivna, och det finns alltför många otillräckligt utredda frågor. FFE menar att en gemensam fördjupning av kommunernas översiktplaner bör göras, och dessa bör också ingående studeras av respektive kommun bl.a. avseende motorleder och spårtrafik. Gestaltningar av områdets arkitektoniska utformning borde prövas genom arkitekttävlingar - i all synnerhet när det gäller Norrtullsområdet.

Kulturvärden, grönstruktur och trafik- och servicefrågor borde redan nu ges större uppmärksamhet. Nationalstadsparkens ytor kan och får inte ersätta nära lek- och grönområden, bollplaner och bra skolgårdar, utan dessa måste planeras in i bostadsområdena. De gamla sjukhusbyggnadernas kommande användning måste beskrivas eller utredas närmare, då byggnaderna utgör ett markant inslag sedda från Nationalstadsparken.

FFE anser att en tävling bör utlysas om namn på den nya stadsdelen. Den skall inte behöva heta Norra Stationsområdet, då detta endast varit en ca 100-årig företeelse jämfört med den historia som ligger före.

Trafikplanering
Det är av yttersta vikt att man från början planerar Norra Stationsområdet för en effektiv och bekväm kollektivtrafik. Det räcker inte med en T-banestation vid Karolinska sjukhuset och en pendeltågsstation på ett gångavstånd av 800 meter. Ingen spårväg finns med i planerna och heller inga tvärförbindelser i öst-västlig riktning. Förbundet anser att detta måste utredas mer.
Solna kommun har aktualiserat Arlandalänken (från Essingeleden vid Karlberg huvudsakligen i tunnel till Frösundavik). En förutsättning för att gå vidare med denna idé är att den ska innebära en rejäl avlastning av Uppsalavägen, minskad bullerstörning av Hagaparken och större utrymme kring Stallmästargården. Också detta menar FFE bör utredas.

Stadsstruktur
Översiktligt anser FFE att förslag "Lindhagen" är bäst och tar mest hänsyn till befintliga förhållanden och bör utvecklas. Var gränsen skall gå mellan "stenstaden" och "hus i park" kan diskuteras. Det fanns en gång ett tydligt och praktiskt samband mellan Stallmästargården och Karlberg. Detta öst-västliga grönstråk måste återskapas och därmed kan också en spridningsväg upprättas mellan Nationalstadsparken och parkområdet kring Karlberg. Om vi skall tala om historiska landskap skall vi också kunna förflytta oss bakåt i tiden.

Norrtull
Norrtullsområdet är komplicerat med många intressekonflikter. Den föreslagna stora cirkulationsplatsen verkar främmande för platsen. Tullhusen måste få en tydligare och logisk placering. Kontakten för gående och cyklister till och från Haga måste lösas på ett sätt som inte innebär branta höjdskillnader på 3 till 6 meter. Bensinstationstomten måste utformas som en värdig entré till Nationalstadsparken. Stallmästargården måste befrias från bullrande trafik utanför knuten.
Lars Raij