ALBANO,
NORRA DJURGÅRDEN
Förbundet
har avgett ett samrådsyttrande över ett detaljplaneförslag för
en del av Albano vid Björnnäsvägen. Planförslaget innehåller
ett studentbostadshus i fyra våningar i U-form med basen vid Björnnäsvägen.
Lägenheterna nås via långa loftgångar längs fasaderna.
Ett smalt parkstråk redovisas längs Värtabanan och ett förslag
till ny lokalgata till Albanova med viadukt över Värtabanan visas öster
om studentbostadshuset. Förbundet anser att förslaget innebär intrång
i det historiska landskapet på grund av den stora byggnadsvolymen och att
det innebär skada på det historiska landskapets kulturmiljö på
grund av byggnadens volym, utformning och arkitektur. Enligt
Förbundets mening bör byggnaden delas upp i fler byggnadskroppar och
trappas av nedåt järnvägen i enlighet med vad som tidigare föreslagits
i stadsbyggnadskontorets program för Albano, samt utföras helt i tegel
för att ansluta till den byggnadstradition som finns i Kräftriket m
fl områden längs Brunnsviken. Förbundet anser vidare att en ny
användning som bostäder inte kan införas enligt förarbetena
till lagen om Nationalstadsparken samt att det är olämpligt med bostäder
i ett område som saknar alla former av samhällsservice under överskådlig
tid utöver kollektivtrafik. Det
planerade gröna stråket på ömse sidor järnvägen
anser Förbundet bör breddas till ca 100 m och anges i sin helhet som
park- eller naturområde för att förbättra sambandet mellan
Brunnsvikens gröna strandområden och naturområdet i Lilljansskogen.
Förslaget till ny gatuförbindelse till Albanova m m bör enligt
Förbundet utgå och detaljplaneläggas då förändringar
blir aktuella för området söder om järnvägen. Förbundet
framhåller slutligen att det är mycket olämpligt att detaljplanelägga
ett mindre delområde inom Albano innan större klarhet nåtts över
hur och när området i övrigt ska användas och utformas och
att planarbetet därför bör avvakta den kommande fördjupningen
av stadens översiktsplan för Nationalstadsparken. Ulf Sandell BARRIÄREFFEKTERNA
AV STORA VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR SES ÖVER I STORSTADSREGIONERNA
STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ
Banverket
och Vägverket fick i samband med regeringsbesluten om de senaste långsiktiga
nationella väg- och banhållningsplanerna i uppdrag att till den 30
april 2005 utforma program för att åtgärda de mest väsentliga
barriärerna för friluftsliv och biologisk mångfald. I samband
med detta arbete inbjöd Vägverket och Banverket till två workshops
för att diskutera vilka bedömningsgrunder som skulle tillämpas
och också göra prioriteringar över vilka vägområden
som var särskilt angelägna att åtgärda. För Stockholmsregionen
rådde en total samstämmighet över vilka väg- och järnvägsområden
som var mest angelägna att åtgärda. En lista upprättades
på de 12 mest angelägna projekten runt Stockholm och överst på
listan finns tre områden som berör nationalstadsparken. De är: 1.
E4/Igelbäckens kilområde. En väglängd på ca 2 km. Här
passerar idag i genomsnitt 94 000 bilar per dygn. Området berör både
järnväg och motorväg. 2. E 18/ Norra Djurgården. En väglängd
på 1,5 km. D.v.s vägsträckan genom Vetenskapsstaden i Frescati
upp till Ålkistan. Här passerar i dag ca 49 000 bilar per dygn. 3.
Bergshamraleden. En vägsträcka på 500m som utgör barriär
mellan Ulriksdalsområdet och Brunnsvikenområdet. Antalet bilar idag
som passerar här är 52 000 bilar. Lars Gunnar Bråvander | NORRA
STATION - REMISSVAR
Förbundet
för Ekoparken lämnade den 4 maj till Stockholms stadsbyggnadskontor
och stadsarkitektkontoret i Solna sitt remissvar på programunderlaget för
Norra Stationsområdet. Nedan följer en sammanfattning av förbundets
svar. Allmänt FFE
anser att programmet för området i stort är bra upplagt, men att
det inte lever upp till sin ambition att "tjäna som underlag för
ett samordnat samråd enligt PBL avseende program för detaljplan".
Riksintressena är t.ex. inte närmare beskrivna, och det finns alltför
många otillräckligt utredda frågor. FFE menar att en gemensam
fördjupning av kommunernas översiktplaner bör göras, och dessa
bör också ingående studeras av respektive kommun bl.a. avseende
motorleder och spårtrafik. Gestaltningar av områdets arkitektoniska
utformning borde prövas genom arkitekttävlingar - i all synnerhet när
det gäller Norrtullsområdet. Kulturvärden,
grönstruktur och trafik- och servicefrågor borde redan nu ges större
uppmärksamhet. Nationalstadsparkens ytor kan och får inte ersätta
nära lek- och grönområden, bollplaner och bra skolgårdar,
utan dessa måste planeras in i bostadsområdena. De gamla sjukhusbyggnadernas
kommande användning måste beskrivas eller utredas närmare, då
byggnaderna utgör ett markant inslag sedda från Nationalstadsparken. FFE
anser att en tävling bör utlysas om namn på den nya stadsdelen.
Den skall inte behöva heta Norra Stationsområdet, då detta endast
varit en ca 100-årig företeelse jämfört med den historia
som ligger före. Trafikplanering Det
är av yttersta vikt att man från början planerar Norra Stationsområdet
för en effektiv och bekväm kollektivtrafik. Det räcker inte med
en T-banestation vid Karolinska sjukhuset och en pendeltågsstation på
ett gångavstånd av 800 meter. Ingen spårväg finns med i
planerna och heller inga tvärförbindelser i öst-västlig riktning.
Förbundet anser att detta måste utredas mer. Solna kommun har aktualiserat
Arlandalänken (från Essingeleden vid Karlberg huvudsakligen i tunnel
till Frösundavik). En förutsättning för att gå vidare
med denna idé är att den ska innebära en rejäl avlastning
av Uppsalavägen, minskad bullerstörning av Hagaparken och större
utrymme kring Stallmästargården. Också detta menar FFE bör
utredas. Stadsstruktur Översiktligt
anser FFE att förslag "Lindhagen" är bäst och tar mest
hänsyn till befintliga förhållanden och bör utvecklas. Var
gränsen skall gå mellan "stenstaden" och "hus i park"
kan diskuteras. Det fanns en gång ett tydligt och praktiskt samband mellan
Stallmästargården och Karlberg. Detta öst-västliga grönstråk
måste återskapas och därmed kan också en spridningsväg
upprättas mellan Nationalstadsparken och parkområdet kring Karlberg.
Om vi skall tala om historiska landskap skall vi också kunna förflytta
oss bakåt i tiden. Norrtull Norrtullsområdet
är komplicerat med många intressekonflikter. Den föreslagna stora
cirkulationsplatsen verkar främmande för platsen. Tullhusen måste
få en tydligare och logisk placering. Kontakten för gående och
cyklister till och från Haga måste lösas på ett sätt
som inte innebär branta höjdskillnader på 3 till 6 meter. Bensinstationstomten
måste utformas som en värdig entré till Nationalstadsparken.
Stallmästargården måste befrias från bullrande trafik utanför
knuten. Lars Raij
|