BLADET från EKOPARKEN
Nr 1 februari 2006

FÖRBUNDETS ÅRSMÖTE

hålls den 18 mars kl 14.00
i Novilla på Skansen.

Men man kan starta redan kl 13 med en vandring på Kastellholmen med Henrik Waldenström och Bengt Rundqvist. Samling vid Beckholmsbron. Efter årsmötesförhandlingarna blir det kl 17 ett program med Peter Lundevall, "Den naturliga staden". Anmäl deltagande i efterföljande middag à 150 kronor till Birgitta Bergquist, senast den 10 mars.
Varmt välkomna önskar styrelsen!

FÖRBUNDETS SYNPUNKTER PÅ SOLNAS FÖRSLAG TILL ÖVERSIKTSPLAN

En stor del av Solna upptas av Solnas del av nationalstadsparken. Den spelar därför en framträdande roll i Solnas förslag till översiktsplan. Översiktsplanen gäller hela kommunen varför den del som berör nationalstadsparken är, just det, översiktlig. Förbundets svar berör därför också bara de stora dragen i planeringen. I vårt svar framhöll vi följande:
Stora delar av Solnas gröna ytor kommer att exploateras enligt ÖP. Det gäller Norra Frösunda, Ulriksdalsfältet och Västerjärva. Gränsen för exploatering bör dras längre söderut såväl på Ulriksdalsfältet som vid Västerjärva. Kompenserande åtgärder bör vidtas som att mycken grönska planeras in bland byggnaderna och på byggnaderna. Barriärer i form av långa sammanhängande fasader måste undvikas. Områdena måste vara självförsörjande på närrekreationsytor.

ÖP uppmärksammar spridningsvägar. Två potentiellt betydelsefulla spridningsvägar som inte uppmärksammats är Karlberg-Stallmästaregården över KI och KS och (Lötsjön-) Råstasjön-Brunnsviken. Dessa spridningsvägar och arbete att förstärka dem måste tas med i ÖP.
Spridningsvägen längs Ulvsundasjön är indirekt viktig för NSP eftersom den är en radiell spridningsväg som går djupt in i storstaden. Den bör hållas fri från ytterligare bebyggelse.
Det är utmärkt att ÖP uppmärksammar de barriärer som järnvägen och E4 utgör och för utskickar åtgärder för att underlätta för djur och växter att sprida sig från Järvafältet in i NSP. Vi vill understryka angelägenheten i att både järnväg och väg passerar Igelbäcken på broar.
Tunnelförläggning av Roslagsvägen förbi Frescati är en annan åtgärd ägnad att ta bort en stor barriär och samtidigt dämpa trafikens störande inverkan på NSP. ÖP bör tydligt markera angelägenheten i denna åtgärd.
Förslaget avvisar sänkning av Bergshamravägen vid norra Brunnsviken. I samband med överdäckning av Bergshamravägen längre österut skulle överdäckningen kunna göras på en del av sträckan förbi norra Brunnsviken, exempelvis i backen ned mot Brunnsviken.
Påverkan på NSP av bebyggelse intill parken utredas och beaktas i högre grad.
FFE föreslår att Solna tar initiativ för att skapa ett vattenvårdsförbund kring Igelbäcken tillsammans med Järfälla, Stockholm och Sundbyberg.
Planerna på en förlängning av Eugeniatunneln och ny trafikplats vid Haga Södra ger möjligheter att vidga grönområdet runt Stallmästargården och Haga Forum. ÖP bör ange detta som mål.
Solna bör i förslaget ange att en planskild förbindelse för gång och cykel bör skapas från Norrtullsgatan liksom från Karolinska Sjukhuset till Hagaparken.
Det är bra att ÖP slår fast att kompletteringsbebyggelse enbart avser Polishögskolans behov. Däremot är det inte bra att området för kompletteringsbebyggelse förskjuts österut. Det är betydligt lättare att acceptera bebyggelse i områdets västra del som vetter mot E4 än i den centrala delen av NSP.
Att utsträcka planområdet Ulriksdals slottspark norrut längs Edsviken är i överensstämmelse med slottsområdets utsträckning och tillstyrkes.
Richard Murray

LÄNSSTYRELSEN LEVER NU UPP TILL SIN ROLL

Länsstyrelsen har med två beslut den senaste tiden återupprättat sin roll som offentlig förvaltning i medborgarnas och politikernas tjänst. Det har länsstyrelsen gjort genom att rakryggat hävda egna, väl underbyggda uppfattningar i två för Stockholm mycket viktiga planfrågor: bebyggelsen av Gasverkstomten vid Husarviken och Förbifart Stockholm. Den kritik som länets politiker riktar mot landshövdingen, Mats Hellström, är verkligen missriktad. Hans uppgift är inte att servera politikerna det de vill ha utan att se till att länsstyrelsens tjänstemän gör en egen, objektiv och oberoende bedömning. Slutsatserna kan då komma att skilja sig från de som politikerna på förhand haft. Hur ska politiker någonsin kunna bli klokare om de bara får höra det de redan sagt och tänkt själva? Hur det då går har vi sett i många fall, Hallandsåsen är det mest flagranta, där tjänstemän och myndigheter i långa rader underlät att leva upp till sin roll som objektiva och sakliga tjänstemän för att istället släppa igenom ett projekt "som politikerna ändå ville ha". Monica Andersson, som försökte sätta sig emot projektet, fick sparken.

Vår förhoppning är att vi nu bevittnar en omsvängning i länsstyrelsens roll, från den tid då Ulf Adelsohn härjade med tjänstemännen under mottot "att baxa igenom Dennispaketet". Länsstyrelsens roll är att värna riksintressena i vår region. Nationalstadsparken är ett sådant riksintresse, Drottningholm ett annat. Länsstyrelsen kan se till att miljökonsekvens analyser och strategiska miljöbedömningar tidigt kommer in i planprocessen och håller en hög kvalitet. De synpunkter som länsstyrelsen redovisat när det gäller Husarviksområdets framtida möjligheter att behålla och kanske till och med förstärka värdena i nationalstadsparken hoppas vi nu ska få genomslagskraft i planeringen framöver.

Richard Murray

SAMMANFATTNING
av Länsstyrelsens (LS) synpunkter på detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden i stadsdelarna Hjorthagen och Norra Djurgården i Stockholm, (Husarviken) S-Dp 2001-07633-54
LS anser att det är bra ett till stadens centrala delar närliggande område utnyttjas för s.k. stadsutveckling. Detta kan också bli en behövlig förbättring för stadsdelen Hjorthagen. Enligt LS vore det värdefullt om en miljöprofil motsvarande den i Hammarby Sjöstad också kunde komma att prägla utbyggnaden kring Värtahamnen.
LS bedömer att bostadsbebyggelse enligt detaljplaneförslaget allvarligt påverkar kulturmiljövårdens riksintresse och Nationalstadsparken. LS anser att området kan bebyggas med bostäder, men att det måste ske med en anpassning till de befintliga mycket höga natur- och kulturvärdena, så att påtaglig skada på riksintresset inte uppstår. Den storskaliga kvartersstruktur som nu föreslås bildar en massiv stadsmur mot Husarviken och Nationalstadsparken inpå den lantliga Fiskartorpsmiljön med Karl XI:s fiskestuga. Stugan, som är Djurgårdens äldsta byggnad, kommer att som närmast ligga cirka 150 m från den föreslagna bebyggelsen. En lättare exploatering invid Husarvikens strand än vad planförslaget utvisar är nödvändig för att påverkan på såväl landskapsbild, miljön runt Husarviken som spridningskorridorer inte skall innebära påtaglig skada på Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Områdena närmast Nationalstadsparken i planområdets nordvästra del borde behandlas som en övergångszon utan exploatering. Kommande generationer bör få samma möjlighet som vi att kunna uppleva detta historiska landskap. Den föreslagna bebyggelsen skulle, enligt LS uppfattning, väsentligt ändra utblickarna från riksintresset. Av propositionen inför lagen om Nationalstadsparken framgår att förslag om åtgärder i buffertzonen bör bedömas med utgångspunkt från att parkens natur- och kulturvärden inte får utsättas för påtaglig skada. Enligt plan- och bygglagen kan staten ingripa mot kommunala beslut som innebär att ett riksintresse hotas, oavsett om hotet ligger inom ett område av riksintresse eller i sådan närhet av området att riksintresset hotas.
Mot bakgrund av ovanstående, och på grund av att viktiga aspekter ur miljökonsekvensbeskrivningen samt stadens landskapsutredning från 2002 inte redovisas och beaktas i detaljplaneförslaget, anser LS att planförslaget behöver omarbetas.
I stadens landskapsutredning framhålls bl.a. att södra stranden av Husarviken i Fiskartorpets närområde bör lämnas fri från bebyggelse. Vikten av att lyfta fram landskapets struktur framhålls genom att man rekommenderar att synliga samband bibehålls och dalstråken förblir läsbara genom området, att man tar fasta på Hjorthagsbergets kontor och skogklädda sidor, samt att vattenrummet och de vegetationsklädda stränderna runt Husarviken, som genom tidigare utfyllnader blivit ett smalt sund, bibehålls. Trädridån mot del av Husarviken bör bevaras och tillvaratas. Strandanläggningen mot Husarviken bör inte vara för ordnad, utan parklandskapet bör mjukt möta bebyggelsen. Husarvikens vattenrum med vegetationsbevuxna stränder bör bevaras. Ytterligare en aspekt som borde belysas bättre är hur de boende i Hjorthagen skulle kunna få en förbättrad tillgänglighet till Nationalstadsparken Av landskapsutredningens rekommendationer framgår också att områdets biotoper generellt bör utökas och länkas samman med Nationalstadsparkens grönstruktur, samt att spridningsvägen mellan Lill-Jansskogen och Hjorthagen bör skyddas och utvecklas. Miljökonsekvensbeskrivningen upprättad den 1 april 2005 behöver kompletteras med bl.a. en analys som kan ligga till grund för en planering av hur spridningsvägarna genom området kan stärkas. LS konstaterar vidare att kulturmiljöaspekterna inte behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen, vilket är en anmärkningsvärd brist med tanke på berörda riksintressen.
Under senare år har olika uppfattningar framförts om hur Nationalstadsparkens gräns vid Husarviken går. Gränsfrågan bör i första hand hanteras i översiktsplaneprocessen, på samma sätt som för andra riksintressen. Det hade därför varit bra om Stockholms stad valt att lägga fram förslaget till fördjupning av översiktsplanen med en preciserad gräns för Nationalstadsparken innan detaljplaneförslaget skickats ut för samråd.
LS vill i övrigt uppmärksamma luftkvalitén, vikten av att markföroreningar omhändertas så att inte de hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden, och att detaljplanen inte bör antas innan vetskap finns att den genom området gående 220 kV-kraftledningen kan tas bort.
Sammanfattningsvis konstaterar LS att en exploatering intill ett sådant här känsligt natur- och kulturlandskap behöver föregås av en bred och genomlysande diskussion om olika alternativ. LS ifrågasätter till sist namnet Norra Djurgårdsstaden. Lämpligen borde det anknyta till vedertagna namn med närmare anknytning till platsen, såsom Husarviken.
Lars Raij

FÖRBUNDETS ÅRLIGA BÅTUTFLYKT
Torsdag 27 april

Förbundets årliga båtutflykt i Ekoparken går via Södra Djurgården - Fjäderholmarna - Husarviken - och sen Lidingö Runt.
Avfärd: 18.00 från Strömkajen med Delfinbåt.
Slut: 20.15 tillbaka Strömkajen
Pris: 100 kr, överskottet går till FFE, betalas i båten.
Cafeteria ombord, smörgås och dryck ca 50 kr beställs vid anmälan. Obligatorisk anmälan till Henrik Waldenström på telefon 08-587 140 41 (även telesvarare) eller gärna på mail: henrik.waldenstrom@stromma.se
Vid anmälan till telesvarare, glöm inte att meddela namn, antal personer, tel.nr och om smörgås önskas. Meddela gärna föreningstillhörighet.
Välkomna!
PS: Vi brukar ha mycket nöjda deltagare

Utlagd 2006-02-24