Bil. 2 Uppvaktning den 16 januari 2003 av

Statsrådet Lena Sommestad
Miljödepartementet

PM

Planeringsfrågor knutna till Norra station, Albano, Norra länken,
Värtajärnvägen, Roslagsbanan, Husarviken och Värtahamnen.
_______________________________________________________________________________


Det finns skäl att utifrån ambitionen att nå en hållbar utveckling behandla
planeringsfrågor knutna
till ovanstående områden/projekt  i ett sammanhang som gör det möjligt att
utgå från en analys av helheten vid olika utvecklings-scenarier.

De berör riksintressen (Nationalstadsparken, Värtajärnvägen) eller projekt
tänkta att i hög grad finansieras med statliga medel (Norra länken). De
berör också flera kommuner. Närmast gäller de Solna och Stockholms kommun.
Men indirekt påverkar de även Lidingö kommun, se nedan. Vid en eventuell
Österled (se nedan) påverkas även Nacka kommun.

Fyra bebyggelseområden planeras: Norra station, Albano, Husarviken,
Storängsbotten  och Värtahamnen, varav det senare området involverar den
komplexa frågan om hur mycket och vad av hamnfunktionen som ska/bör vara
kvar.

Oavsett detta utgör bebyggelseplanerna en mycket omfattande bebyggelse (en
mindre svensk stad). De nuvarande planerna för Husarviken och
Storängsbotten skuylle få höggradig påverkan på landskapsbilden sedd från
Nationalstadsparken och spridningsfunktionen vad avser biologisk mångfald.


Dessa planer grupperas kring Värtajärnvägen. Denna klyver parkområdena
Bellevue och Lill-Jansskogen inom Nationalstadsparken och utgör ett hinder
för en vacker entrélösning för huvudstaden vid Norrtull respektive
Roslagstull. Den utgör också ett hinder vid bebyggandet av Norra station
och Albano.

Längs bebyggelseaxeln planeras Norra länken. I dess nuvarande utförande
utgör den en matarlänk till Österleden och Dennispaketets gamla ringsystem.
All trafik som ska gå in till staden ligger kvar på Roslagsvägens yta.
Detta gäller oavsett om man förlänger länken upp till Ålkistan.

Det finns idag ingen planering för hur kollektivtrafiken ska lösas längs
detta stråk av bebyggelseplaner.

Det finns också skäl att beakta att vid ett bebyggande av Värtahamnen
kommer sannolikt Österledsplanerna få ökad kraft och motivet för den leden
ökar rimligen. Samtidigt tänkes ej heller denna led/transportriktning
utifrån ett perspektiv av kollektivtrafik.

Man kan t.ex. fråga sig om planeringen borde inriktas mot kombinerade
spårvägs- och biltunnlar och om den trafik som idag går på Värtajärnvägen
skulle kunna samordnas med en sådan spårförbindelse.

I samband med miljöprövningarna av Norra länken 1995 framkom bedömningar av
Vägverkets representant som talade för att det tekniskt sett skulle vara
möjligt.

I detta sammanhang borde också värderas om och hur Lidingös kollektivtrafik
kan knytas samman med kollektivtrafik längs detta stråk.

Frågan om trängselavgifter motiverar i sig att frågan om en förbättrad
kollektivtrafik bör komma högt upp på dagordningen.

Vi menar att det är ett riksintresse att en fördjupad översiktsplanering
kommer till stånd som möjliggör en samlad behandling av dessa frågor och
därmed underlag för förslag till lösningar
som kan ge en positiv utveckling inom hela regionen. Med hänsyn till den
betydande satsningen av statliga medel är det enligt vår mening rimligt och
angeläget att regeringen överväger ett initiativ i denna riktning.