2003-12-18

Förbundet för Ekoparken (FFE)

Styrelsen

Yttrande över förslag till Skötselplan för Nationalstadsparken i Stockholm, Solna och Lidingö kommuner

Vi har studerat förslaget i dess helhet men vill under hänvisning till den korta remisstiden begränsa vårt yttrande till i huvudsak de resonemang och förslag som förs fram i rapportens allmänna del. Det är således snarare utredningens program för parkens skötsel och långsiktigt hållbara utveckling än den områdesvis skisserade skötselplanen som vi i det här skedet anser oss kunna diskutera.

Vi vill också understryka att tiden inte medgivit en tillräcklig diskussion inom förbundet med alla dess 49 medlemsföreningar. Yttrandet ska därför tills vidare bara betraktas som styrelsens.

Den 27 januari kommer vi att hålla en konferens med våra medlemsföreningar om förslaget till skötselplan. Först därefter kan vi avge ett yttrande för hela förbundet.

Fortsatt dialog

I det här sammanhanget vill vi också framhålla att de ideella organisationernas främsta bidrag på vägen mot en omsorgsfull förvaltning av parkens kultur- och naturvärden alltid kommer att kunna sökas i ett fortlöpande informellt samråd. Våra resurser och vårt arbetssätt gör det svårt att på kort tid hantera ett omfattande remissmaterial. Vi har vänt oss till alla de ideella organisationer som ingår i förbundet med uppmaning att föra fram sina synpunkter på skötselplanen – direkt till Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF) eller till Förbundet. När detta skrivs, omedelbart efter remisstidens utgång, har endast två föreningar inkommit med sådana synpunkter. Det beror naturligtvis inte på bristande intresse för parkens skötsel och kanske heller inte ens på den korta remisstiden, utan det bekräftar i stället vårt påstående om den fortlöpande dialogens betydelse för att kunna tillvarata de ideella organisationernas kunskap och engagemang. Mot den bakgrunden ser vi fram mot ett fortsatt konstruktivt samarbete med KDF under den fortsatta planeringen och planernas förverkligande. Den 27 januari 2004 kommer vi att ha en föreningskonferens som enbart är ägnad den av KDF utarbetade skötselplanen. Först därefter kan vi inge ett svar som hela förbundet kan sägas stå bakom.

Övergripande mål och principer

I allmänhet stämmer utredarnas målbeskrivningar och principförslag för parkens skötsel väl överens med den grundsyn som presenterats i FFE:s policyprogram för Ekoparken; Värna, Vårda, Visa. Programmet är tillgängligt på adressen www.ekoparken.org.

Värdefullt initiativ

Vi vill inledningsvis också uttrycka vår stora uppskattning av KDF:s initiativ att ta fram en skötselplan för hela Nationalstadsparken i ett läge då passiviteten börjat smyga sig in i förverkligandet av statsmakternas målsättning för landets första och hittills enda nationalstadspark. Det akuta behovet av kraftfulla insatser har nu också kommit till uttryck i regeringens uppdrag 2003-11-20 till länsstyrelsen i Stockholms län att utarbeta ett program för samordnad förvaltning, skötsel och utveckling av nationalstadsparken Ulriksdal – Haga – Brunnsviken – Djurgården. Vi ser det nu framlagda förslaget som ett viktigt bidrag också till det programarbetet.

Fortsättningsvis följer vi förslagets disposition i våra kommentarer.

Ekoparken – en nationalstadspark (s. 3)

FFE har använt begreppet ”Ekoparken” som alternativ benämning för ”Nationalstadsparken Ulriksdal- Haga- Brunnsviken- Djurgården” eller - i en språkligt mera lätthanterlig version - enbart ”Nationalstadsparken”. I detta yttrande använder vi begreppet på samma sätt.

Hur tolkas lagstiftningen etc.(s. 3)

Vi ställer oss mycket tveksamma till utredarnas tanke att lagtekniskt jämställa instituten nationalstadspark och nationalpark. Däremot vill vi understryka att tillämpningen av den lagstiftning som förutsatts kunna säkerställa Ekoparkens värden ingalunda har visat sig hämma exploateringar på ett tillfredsställande sätt. Skyddsinstituten och deras tillämpning bör följaktligen ingå i länsstyrelsens utredningsarbete om förvaltning, skötsel och utveckling av parken.

Övergripande miljömål och värdebeskrivningar (s.4-13)

Vi har ingenting att erinra mot utredarnas allmänna beskrivning av miljömålen. Detsamma gäller i stort sett redovisningen av parkens värden samt de mål som anges för att bevara och förstärka dem. Några kommentarer kan dock göras redan på denna översiktliga nivå.

Nationalstadsparkens kulturmiljövärden (s. 7-9)

Utredarna skriver att litteraturen om bebyggelsen och den historiska markanvändningen är rik, och hänvisar till både dess värdebeskrivningar och till skilda skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av existerande lagstiftning. Det är riktigt att en bibliografi över allt som under årens lopp har skrivits om de historiska miljöerna och livet i gången tid på de 27 km2 som Ekoparken omfattar är närmast oöverskådlig. Samtidigt är det givetvis så att den litteraturen till mycket liten del har skrivits i ett modernt vård- och bevarandeperspektiv. Därmed också sagt att det råder stor brist på ett relevant kunskapsunderlag för skötselplanering och skötselåtgärder med kulturhistoriska utgångspunkter. En stor svaghet i förslaget är att det saknar en ordentlig genomgång av dagens kunskapsläge i skötselplaneringens perspektiv och att det följaktligen inte heller finns några förslag till forskning och utredningar för att avhjälpa kunskapsbristerna. Vi vill i det sammanhanget också framhålla att de statliga byggnadsminnesbesluten i allmänhet härrör från 1930-talet och närmast undantagsvis avspeglar dagens värderingar inom kulturmiljövården.

Av remisskappan framgår också att KDF är medveten om att utredningens kulturdel är ofullständigt utvecklad och på ett tydligare sätt måste integreras i planen innan den är färdig. Den inriktningen av det fortsatta arbetet har vårt fulla stöd, inte minst som det i många fall handlar om en nödvändig komplettering av beslutsunderlaget i områden där avvägningar måste göras mellan skilda intressen.

Biologisk mångfald (s. 9-11)

Vi stödjer de fem grundregler som föreslås för att bibehålla och utveckla den biologiska mångfalden i Ekoparken. Utöver utredarnas förslag vill vi dock särskilt understryka spridningsvägarnas betydelse för den biologiska mångfalden. Spridningsvägarna mellan parkens tre kärnområden (Ulriksdal, Norra och Södra Djurgården) måste långsiktigt säkerställas. I synnerhet är spridningsvägarna från Norra till Södra Djurgården som går över Storängsbotten och Hjorthagen en svag länk som måste förstärkas.

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har medverkat i Boverkets och Naturvårdsverkets projekt Miljömål i Sverige. I den rapport som framlades år 2000 ingår en fallstudie om bevarande av den biologiska mångfalden genom fysisk planering i Stockholm och i Nationalstadsparken. Rapporten visar hur viktigt det är att den nuvarande inriktningen av planeringen bryts så att barriärområden öppnas och att spridningsvägar och buffertzoner istället aktivt förstärks i den framtida planeringen. Järvafältets betydelse som spridningsväg från det omgivande landskapet in i Nationalstadsparken är särskilt viktig att uppmärksamma.

Rekreation och friluftsliv (s. 11- 14)

Utredarna har redovisat en grundsyn på avvägningen mellan tillgänglighet och avskildhet samt ett zontänkande för att minimera konflikter mellan olika intressen som vi gärna ansluter oss till. Vi ger också vårt fulla stöd åt målsättningen att hävda ett strandskydd på 300 m - även om det hittills visat sig svårt att tillämpa i praktiken. I det närliggande tidsperspektivet kommer vi att särskilt hävda den målsättningen för området kring Husarviken.

Vi delar utredarnas uppfattning att det bör skapas tydligare regler för allmänhetens nyttjande av Ekoparken och att efterlevnaden av dem måste följas upp. Det kraftiga besökstrycket kräver ett relativt strängt regelverk för att Ekoparken och dess besökare skall kunna samexistera på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi ansluter oss till förslaget om parkvärdar, inte minst för att det tydligt uttrycker sambandet mellan uppföljnings- och upplysningsfunktionerna.

Information och pedagogik (s. 14-15)

Utredarna föreslår en kraftigt höjd ambitionsnivå för information och kultur- och naturpedagogik om och i hela området med särskild tonvikt på en utvidgad guideverksamhet. Av remisskappan framgår att KDF kommer att behandla frågan om utformning och plats för pedagogisk verksamhet i ett senare skede. Vår förhoppning är att Ekoparkens intressenter och aktörer genomgående är villiga att medverka till att den föreslagna ambitionshöjningen förverkligas. I ett sådant sammanhang ser vi de ideella föreningarna som en stor resurs och vi är självfallet beredda till konkreta diskussioner om fortsatt utveckling av en sådan medverkan.

Kommunikationer och trafik (s. 15-16)

Trafikfrågorna berörs på några olika ställen i förslaget. Vi sammanfattar våra synpunkter här.

Stora delar av Ekoparken omges eller genomkorsas i dag av vägar med hög trafikintensitet och bullernivå. En huvudfråga för en skötselplan med målsättningen att ta till vara och stärka områdets kultur- natur- och rekreationsvärden borde därför vara att utarbeta ett program för bullerbekämpning på parkens villkor och att integrera det i den samlade planeringen. Ett sådant program bör också omfatta planerade trafikanläggningar i och i anslutning till området. Ett sådant program ser vi således som en nödvändig komplettering till skötselplanen.

Omedelbara åtgärder bör dessutom vidtas för att radikalt begränsa biltrafiken på Stora Skuggans väg, Laduviksvägen och Björnnäsvägen. Björnnäsvägen i hjärtat av Nationalstadsparken bär för närvarande ett trafiktryck på över 24.000 fordon per dygn, vilket självfallet är bortom all rim och reson när man ser skyddsinstitutets syften.

I likhet med utredarna anser vi att inga former av motorsport skall få förekomma i Ekoparken. Det bör även gälla motorbåtstävlingar och användning av sjöscooter.

Frågor om tillgång på parkeringsplatser bör genomgående behandlas med en mycket restriktiv grundsyn.

Intressekonflikter (s.16-19)

Vi kan i stort sett ansluta oss till utredarnas resonemang och förslag i avsnittet. Dock efterlyser vi ett mera nyanserat resonemang än det utredarna för under rubriken Gamla träd. Att gamla träd kan medföra risker för personskador råder det inget tvivel om, men för att eliminera sådana risker behöver man sällan ta till den drastiska åtgärden avverkning. Utredarnas resonemang om gamla träd och ”finparker” behöver fördjupas med utgångspunkt i dagens teoribildning och praxis på trädgårdsrestaureringens område.

Generella riktlinjer för skötseln (s.19)

Utredarna skriver här att deras arbete framförallt koncentrerats till ej bebyggda områden och främst sådana som ligger utanför de anlagda parkerna. Med den prioriteringen har de delar av Ekoparken där förändringstrycket är starkast i stort sett lämnats utan mera ingående värdeanalyser och riktlinjer för bevarande och vård. Vi menar att det är i dessa delar av parken som det just nu är särskilt angeläget att kunna lägga fördjupade analyser av befintliga värden till grund för beslut om bevarande, skötsel och framtida utveckling. Vår grundsyn på hanteringen av dessa områden redovisas i FFE:s policydokument, särskilt i avsnittet Handlingsprogram.

Som utredarna framhåller är Ekoparken tillräckligt stor för att gynna en mosaik av olika vegetationstyper utan att konkurrens och konflikter skall behöva uppstå. Det är bra att utredarna har uppmärksammat granens stora ekologiska betydelse i Ekoparken och problemen med beståndets föryngring. Vi vill kraftigt understryka vikten av att ytterligare avverkningar inte sker i den äldre barrskogen, utan att föryngringen i första hand sker i områden med yngre granskog eller triviallövskog. Föryngringsproblemen gäller lokalt även tall.

Särskilda skötselproblem (s. 19-24)

Vi välkomnar särskilt utredarnas förslag att återinföra bete på öppna och halvöppna marker. Det kommer att verksamt främja både kultur- naturvärden och även - trots en del möjliga konflikter på kort sikt - områdets attraktionskraft och värden för rekreations- och friluftslivet.

Miljöövervakning (s.24-26)

Fortlöpande miljöövervakning, datainsamling och populariserad information är viktiga delar av Ekoparkens förvaltning. Förbundet för Ekoparken deltar gärna i detta arbete tillsammans med berörda myndigheter, institutioner och organisationer. På kort sikt bör ekarnas situation liksom vattenkvaliteten i Nationalstadsparken särskilt uppmärksammas. Restaureringsåtgärder är nödvändiga särskilt i Isbladskärret.

Förutsättningar för parkens förvaltning, skötsel och utveckling (s.26)

Vi delar utredarnas syn på behovet av en starkare organisation för en samordnad förvaltning, skötsel och utveckling av Nationalstadsparken. I Regeringens tidigare nämnda utredningsuppdrag till länsstyrelsen anges att utredningen, om det anses betydelsefullt, även kan behandla frågan om hur ett tydligare ansvar för den samordnade förvaltningen, skötseln och utvecklingen av parken kan utformas. Vi anser att den frågan är utomordentligt betydelsefull.

Utvecklingsprojekt och framtidsvisioner (s27-30)

Utredarnas mera långsiktiga projektidéer är välkomna och utvecklingsbara. Förslaget att återinföra hjortbete på Djurgården bör tas tillvara redan i sammanhang med den pågående betesutredningen.

Områdesindelning och områdesbeskrivningar (delII)

Utredarna har tagit ett bredare och mera samlat grepp på frågan om Nationalstadsparkens framtida skötsel än vad tidigare har gjorts. Samtidigt kan vi konstatera att en del viktiga områden saknas i karta och beskrivning. Vi har berört den saken tidigare i yttrandet. Vid den utredning som länsstyrelsen nu fått regeringens uppdrag att utföra, är det angeläget att en komplettering kommer till stånd.

Övergångsfrågor - samråd

I remisskappan framhåller KDF att planen inte är färdig i alla avseenden utan att kompletterande studier skall göras på åtskilliga punkter. Övergången från planeringsskedet till beslut och genomförande kommer också att ta tid. Länsstyrelsens utredningsarbete om parken kommer också att pågå under avsevärd tid. Vi utgår från att de skötselåtgärder som vidtas medan beredningen av skötselplanen pågår, får karaktären av fortlöpande underhåll medan förändringar av betydelse genomförs först sedan planen helt eller delvis har antagits. Om förändringar av betydelse aktualiseras under beredningsarbetets gång föreslår vi att någon form av samrådsgrupp bildas för att samförstånd skall råda mellan intressenterna i bevarande och utveckling av parkens värden. FFE är berett att medverka i en sådan samrådsgrupp

Avslutningsvis

Det har varit stimulerande att ta del av utredarnas förslag och skötselplanen har på många sätt gett en konkret grund för fortsatta diskussioner om Ekoparkens hantering. Detta korta remissvar vill vi se som en inledningsreplik till en dialog som vi hoppas kunna föra fortlöpande med Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Richard Murray

ordförande