DJURGÅRDEN-LILLA VÄRTANS MILJÖSKYDDSFÖRENING

DLV, c/o Per Olof Fredriksson, Sandhamnsgatan 12, 115 40 Stockholm, e-mail: olof.fr@telia.com

                                                                    Stockholms Stadsbyggnadsnämnd

                                                                    Box 8314

                                                                    104 20 Stockholm

                                                                                        Stockholm 2003-10-31

Synpunkter på förslag till detaljplan Norra länken delen Norrtull – Roslagstull, Vasa­staden i Stockholm, Dp 2000-12936-54, inkl Vägverkets MKB för hela Norra länken

Vid samrådsmötet 2003-01-15 presenterade stadsbyggnadskontoret, sbk, och Vägverket plan- respek­tive miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norra länken delen Norrtull – Ros­lagstull genom Bellevue i Stockholm, S-Dp 2000-12936-54. MKB:n gällde hela länken och Vägverket hade även i november 2000 på Stockholms stads uppdrag ut­rett en alternativ drag­ning under Cedersdalsgatan i stället för genom Bellevue, Utr 2000:0027. I detaljplaneförslaget Dp 2000-12936-54 och dess MKB, daterad i september, har endast mindre ändringar gjorts.

Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening, som har till uppgift att värna om och förbättra miljön inom sitt verksamhetsområde har i samrådssvar 2003-02-04 avstyrkt förslaget genom Bellevue. Vi tillstyrker i stället en dragning av leden under Cedersdalsgatan kompletterad med en tunnelmynning i Valhallavägen och vid Sveaplan. Vi står fast vid vårt samrådssvar och har utvecklat en dragning av leden under Cedersdalsgatan enligt Utr 2000:0027 i bifogad skiss.

Vi avstyrker de delar i MKB som rör tunnelmynningar i Roslagstullsberget och en dragning i ytläge söder om Hjorthagen och motsätter oss bestämt den genom överenskommelsen mellan Stockholms stad och Vägverket tillkommande utformningen av anslutningen till Värtahamnen.

Vi noterar att utsläpp av trafikvatten till Husarviken ersatts med utsläpp vid Silja-terminalen. Vi vill att dessa utsläpp renas i lika hög grad. Vi motsätter oss att Husarvikens strand skulle komma att användas för upplag och krossning av utsprängda bergmassor från Norra länken.

Norra länken mellan Norrtull och Roslagstull

Vi förvånas fortfarande av att planbeskrivningen 2003-10-03 och MKB på flera ställen inne­håller nya dragningar för gränsen av Nationalstadsparken, som avviker från den dragning av gränsen som ingår i Regeringens proposition 1994/95:3 om Nationalstadsparken. Den avviker även från de tidigare dragningar av gränsen som sbk presenterat i olika officiella kartor. Grän­sen har t ex flyttats intill Cedersdalsgatan och inkluderar då Sveaplans gymnasiums skolgård. Vi bifogar en skiss som visar att leden i princip skulle rymmas utanför Nationalstadsparkens gräns enligt kartan i prop 1994/95:3 om den drogs enligt alternativet under Cederdalsgatan.

Vi är också häpna över att i princip alla ytor, som inte skulle ingå i Bellevueparken anges som exploaterad mark – inklusive stora områden vid Roslagstull, som i underlaget för fördjupning av översikts­planen för Nationalstadsparken från sbk 1997 anges täckas med ädellövskog!

Vi anser att sbk försöker att anpassa gränserna för Nationalstadsparken efter sina egna exploa­teringssyften trots att Nationalstadsparkens intressen är överställda exploateringsintressena! Den gräns som ingår i propositionen inrymmer en dragning av länken under Cedersdalsgatan utanför Nationalstadsparken men det gör den inte enligt sbk:s och Vägverkets nya tolkning.

                                                                  2

Trots att sbk gör en snävare avgränsning av ”Bellevueparken” och då minskar det skyddsvärda området av Bellevue så tar man i planen inte bara bort strandskyddet inom det område man anser redan exploaterat utan även områden inom själva Bellevueparken både i västra och östra delen. Detta innebär definitivt ett intrång i själva Nationalstadsparkens natur och kulturmiljö!

Länkens dragning i nu aktuellt detaljplaneförslag har i princip samma sträckning som den som Regerings­rätten underkände 1997-01-31 och vars detaljplan Regeringen upphävde 1997-02-05 Länken tänks dock nu byggas något djupare. Byggmetoden skulle också ändras så att utgräv­ning från ytan ej skulle vara aktuell inom ”Bellevueparken”. Man tolkar Regeringsrättens dom så att det var intrånget i detta område av Bellevue som ledde till att rätten underkände den tidiga­re detaljplanen.

Tvärtemot vad som ovan sägs torde det i stället vara området väster därom, som rätten avsåg skulle skyddas. Detta område är trädbevuxet medan området i parken endast är gräsklätt. Det har även framkommit ifråga om skyddsvärden att den rödlistade mindre sandviteviveln påträf­fats vid järnvägsbanken på parkeringen intill. Enligt MKB skall detta följas upp i program.

Vi anser att området längs järnvägsbanken ska skyddas och att spåren ska be­varas för framtida användning för snabbspårväg som alternativ transport till biltrafiken. Järn­vägsbron bör därför i framtiden ha utrymme för dubbelspår med ett hållplatsområde som förut. Vi bifogar skisser över hur en snabbspårväg kan sammanbinda Centralen och Gåshaga. I övrigt anser vi det fel­aktigt att söka motivera leden med byggandet av hus vid Husarviken i Nationalstadsparken.

Det framkom på samrådet att bullersituationen längs Cedersdalsgatan/Sveavägen ej skulle bli märkbart bättre efter en utbyggnad eftersom all trafik från Östermalm fortfarande skulle gå kvar på dessa gator. Likaså skulle kvävedioxidhalterna vara högre än vad gällande miljökvali­tetsnorm godtar vid Hagaparkens södra del. Dessutom skulle miljökvalitetsnormen för parti­kelhalter inte klaras alls på sträckan eller ens upp på Valhallavägens västra del.

Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförenings bifogade alternativ, där vi drar leden under Cedersdalsgatan och trafiken från Östermalm leds ned i tunneln redan på Val­hallavägen skulle innebära att både bullret och partikelhalterna kunde bli acceptabelt låga. Denna dragning ryms dessutom i princip utanför Nationalstadsparkens gräns. Alternativet klarar även att bevara järnvägsbanken och de skyddsvärda träden längs den sträckan. Det blir det också lättare och säkrare att gå över Cedersdalsgatan liksom Roslagsvägen vid Albano. Dessutom skulle Elds ateljé klara sig från förstörelse och strandskyddet kan bevaras. Vi anser att vår drag­ning ska utredas, som en lösning på de problem som sbk:s nya och tidigare planförslag ännu medför.

Vi anser att luftkvaliteten i tunnlarna måste bli klart bättre och att Vägverket åläggs utreda den påverkan avgastornens utsläpp har på människor, fåglar och trädkronor i området. Utsläppen vid Norrtulls avgastorn motsvarar dem från en förbränningsanläggning på 7 MW utan rening!

Vi är förvånade att Vägverket anser att brandkåren inte ska behövas i tunnlarna. Man framhöll på samrådet att det inte skulle göra något att Östermalms brandkår skulle få 10 minuters körtid till en olycka inunder Roslagstull jämfört med 5 minuter om en på- och avfart mot Östermalm fanns där. Den längre tiden uppstår när det bara finns påfart från Solna och Värtan, som nu i detaljplaneförslaget. Den ut- och påfart som tänks byggas vid Roslagstull skulle bara ta emot trafik från ”Österleden” – om en sådan någonsin byggs! Vi anser att leden ej ska förberedas för utbyggnad av en så miljöstörande trafikled. Inga bilar från Östermalm tänks använda pla­nens tunnlar vid Roslagstull eller ens till den förlängning som skulle kunna byggas upp till Ålkistan vid Bergshamra. Vi anser därför att en uppfart österifrån ska flyttas till Norrtull.

Vår lösning innehåller förutom en på- och avfart för trafiken från Östermalm även en utbygg­nad av T-bana och snabbspårväg. Vi anser att en MKB ska innehålla alternativ trafiklösning! Vägverket anser att man i en MKB enligt PBL inte behöver ange alternativa förslag på det sätt som det skulle krävas i en MKB enligt Miljöbalken. Ändå härstammar båda lagstiftningarnas krav att göra MKB ur samma EG-direktiv! Vi saknar dessutom en redovisning för hur järn­vägstrafiken skulle gå under byggtiden och hur detta påverkar parken och naturvärdena.

                                                                  3

Länken förbi Hjorthagen, avfart till Värtahamnen samt stenkross m m vid Husarviken

MKB:n tar upp förbättringar av miljön som skulle kunna göras utan­för planen – utan att något bindande finns beslutat om dessa. Vi är tacksamma över att det nu fram­går att Husarvikens vatten inte ska förorenas av länkens trafikvatten. Viken och dess stränder ligger i sin helhet inom Nationalstadsparken och delar ligger inom det natur­reservat kommunfullmäktige redan 1993 beslutat inrätta där. Södra sidan omfattas även enligt lag om införande av Miljöbalken av strandskydd. Viken och dess stränder utgör ett viktigt inslag för natur- och kulturupplevelserna

Vägverkets MKB innehåller fortfarande ingen nedgrävning av länken söder om Hjorthagen. Buller och luftkvalitet i detta område skulle även komma att förvärras ytterligare genom den överenskommelse som Vägverket träffat med staden 2002 om att inkludera en anslutning för den tunga hamntrafiken att ledas upp på en cirkulationsplats över länken och vidare in genom Hjorthagen. Därefter skulle trafiken korsa Lidingövägen och järnvägsspåren över till Silja-terminalen. Säkerhe­ten för gående och cyklister till Hjorthagen skulle då bli mycket dålig i cirkulationsplatsen och miljökvalitetsnormerna skulle samtidigt riskera att ej kunna uppfyllas. Vi anser att en gång- och cykelförbindelse över leden längs T-banan bör ingå. Ett mer utveck­lat bevarande av den vackra och trädbevuxna delen vid Lidingövägen måste också redovisas.

Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening har tagit fram en alternativ lösning med en dragning av länken under jord förbi Hjorthagen. Dessutom föreslår vi en underjordisk avfart till hamnen vid Värtan i stället för högbron genom Hjorthagen. Även utveckling av kollektiv­trafiken, med t ex snabbspårväg och överdäckning av Lidingövägen mot Ropsten för att där kunna rymma ett nytt bostadsområde, finns med i vårt förslag (bifogas).

Vi motsätter oss att Husarvikens strand används för uppställning av stenkrossar samt upplag och krossning av utsprängda bergmassor från Norra länken. Stranden ligger inte bara inom Nationalstadsparken utan även inom kulturskyddat område och länsstyrelsen har vid sitt möte inom Samverkansgruppen på länsstyrel­sen den 23 oktober tagit upp frågan om det exakta läget för Nationalstadsparkens gräns söder om Husarviken. Strandskyddets utbredning vid Husarvi­ken ska också tas upp som ett särskilt ärende.

Stockholms stadsbyggnadsnämnds beslut 2002-01-17 att ge Vägverket tillfälligt bygglov t o m 2003-12-31 för mellanlager och krossning av bergmassor på Gasverkstomten på Husarvikens strand på fas­tigheten Hjorthagen 1:3 i Stockholm är överklagat och har av Läns- och Kammar­rätterna förts upp till Regeringen för beslut. Vi motsätter oss Vägverkets planer på förlängning.

Länsstyrelsen hade godkänt tillfälligt bygglov för ett ca 700 meter långt och 100 meter brett område på södra stranden av Husarviken. De lovgivna jättelika anläggningarna skulle hantera 800 000 ton sprängsten med ett mellanlager upp till 12 meter över Husarviken längst i väster, därefter ett område för kvällstippning varpå följde ett nytt mellanlager upp till 12 meter över Husarviken, en primär stenkross, en sekundär stenkross samt en stensikt och därefter en tredje stenkross med stensikt samt produktlager och bullervallar. Därutöver skulle även komma stora uppbyggnader av sprängsten för bullervallar, uppbyggnader av ramper och körvägar, kontor och uppställningsplatser m m samt en mobil utlastningsanordning närmast Lilla Värtan. Därtill ett upp till 80 meter brett och 300 meter långt område närmare Gasverket för mellanlager m m. Av den nya MKB:n framgår att det totalt rör sig om 900 000 ton jord och 3 000 000 ton sprängsten.

Vi anser att dessa jättelika massor varken kan få lagras eller krossas i anläggningar på Husar­vikens strand i Nationalstadsparken. Det skulle orsaka irreversibla skador på par­k, strandskydd och det naturreservat Stockholms kommunfullmäktige beslutat ska inrättas i området. Vi stö­der i stället det beslut som Idrottsnämnden fattade 1999-03-30 om att här rymma en golfbana för Stockholms ungdom. Enligt nämnden finns ett mycket stort behov av en sådan bana i om­rådet. I övrigt ska natur- och kulturvärdena bevaras. Se även bilagda foton från Husarviken och platsen för kross m m på dess södra strand.

                                                                                        Per Schönning, ordf